Film om säker montering
av
tegelbalkar
och fogning
av tegelfasader.
Klicka på bilden.
Tegelbalkar: En tegelbalk är en konstruktion där flera, till
exempel 4 styck ovanför varandra murade tegelskift samverkar och bildar en
balk, som har förmågan att kunna bära laster över till exempel
fönsteröppningar. Den nedersta delen av en sådan sammansatt konstruktion
utsätts för dragkrafter, därför är denna del försedd med armering. Den övre
halvan utsätts för tryckkrafter. De krafter som balken behöver klara, kan beskrivas på följande
sätt:
Använd fönstrets bredd, som i detta fallet är 1.5 m, som basen i en
liksidig triangel över fönstret.
Det är endast egenvikten av fasaden, om det
är en skalmur utan bärande funktion, som befinner sig inom denna triangel,
som belastar tegelbalken. Övriga uppifrån kommande belastningar, beskriver en
kringgående rörelse, ungefär som om man hade murat ett valv över
fönsteröppningen.
En mycket vanlig skada på
tegelkonstruktioner från 50, 60 och 70-talet, orsakas av att man har
lagt in armering som har förvandlats till gravrost som bildat en mycket
större volym än vad den friska armeringen från början hade, och på så sätt
utsatt murverket för väldiga tryckkrafter, med stor sprängverkan. Tydligast
brukar det visa sig genom att tegelstenarna över öppningar tryckts ner, så
att sprickor bildats i fogen, bruket lossnar och rostig armering lyser
fram.
Att den synliga skadan inte blir
större ändå, beror på den ovan beskrivna valvbågsverkan. Vidhäftningen
mellan stenarna i murverket ovanför det lösa skiftet, klarar oftast att hålla
samman murverket inom den ovan beskrivna triangeln. Från
utsidan dolda skador, kan däremot
förekomma i form av inträngande vatten. som kan få fönstrets karm att
ruttna, och även få vattnet att forsa in och förstöra exv. gamla fina massiva
fiskbensparketter. Fall där den bakom skalmuren liggande betongstommen erhållit allvarliga skador eftersom armeringen i densamma har börjat rosta, har konstaterats. Murbruk och
betong förlorar med åren sin rostskyddande egenskap, eftersom koldioxiden i
luften medverkar till en karbonatisering, som ger denna effekt. Lite
ironiskt kan man säga att om ingen armering hade lagts in från början, så
hade vi sluppit flertalet av denna typen av
skador.
De två vanligaste sätten att åtgärda ovan beskrivna skador
orsakade av rostande armering i murverk är:
A. OMMURNING PÅ EN VALVBÅGSFORM , SAMT ILÄGGNING AV ETT
ROSTFRITT BI-STÅL, I FOGEN
B. ILÄGGNING AV ETT PREFABRICERAT FÖRSPÄNT
TEGELSKIFT
Tegelbalk över fönster | |
En rad tegel
som är sammansatt genom att man har fyllt betong i nedfrästa spår, samt lagt i
en förspänd armering, är ett förspänt armeringsskift, i dagligt tal kallat
"tegelbalk", trots att det egentligen bara är den dragna zonen, och måste
samverka med ytterligare tegelskift, för att bilda en komplett
tegelbalk. Vi tar till oss det allmänna språkbruket, att kalla
detta förspända tegelskift för en tegelbalk. |
|
Bilden visar
ett pågående arbete där man har bilat bort det skadade och lösa tegelskiftet,
samt sågat bort de gamla rostiga armeringsjärnen. I den bortre
fönsteröppningen har man lagt upp "tegelbalken" i läge. |
|
Innanförliggande skador såsom rostskador i armeringen i bakomliggande betongstomme, måste först åtgärdas. | |
På den förra bilden
kan man skönja de rostiga avtrycken från den, många gånger, närmast totalt
förintade armeringen, se denna bild. |
|
Rötskador i karmar, kan åtgärdas om inte skadan gått för
långt. Skadan beror på att den otäta fasaden läckt in vatten genom sprickor
orsakade av den rostande armeringen , eller andra genom regn , vind
, sättningar och spänningar, uppkomna hål.
En vattenavledande plåt bör läggas in, för att undvika sådana
här skador i framtiden. |
|
Det är viktigt att alla de gamla armeringsjärnen tas bort,
eftersom det kan vara som i detta fallet att det är det innersta som är mest
rostangripet, vilket visar att man inte kan påstå att en viss del av av
skalmuren är mer förskonad än en annan. |
|
Då det gäller äldre murverk exv. 50-talskonstruktioner,
som är murat i svagare kalkbruk , eller kalkcementbruk, kan man vanligtvis
plocka ned murverket utan att skada tegelstenarna och återanvända teglet,
och mura upp det på en kvarsittande valvbågsform i plastbelagd färgad
plåt. Fördelen med att använda originalteglet är att man slipper
färgskiftning i teglet i förhållande till det omgivande teglet. Dessutom har
valvbågsformen den vattenavledande funktionen som efterfrågades ovan. Man kan
även lämna in sitt tegel och få tillverkat "tegelbalkar", av
originalteglet.
|
|
Bilden visar en MURMA valvbågsform. På denna muras ett skift tegel, och i fogen uppåt mot den befintliga tegelmuren läggs en rostfri armering . Murbruksfogsprutan medger att man kan använda en smidig och utfyllande koncistens på bruket, som säkerställer kringfyllnaden kring armeringen och vidhäftning till teglet. | |
VIDHÄFTNINGSTEST NR. 1 , MELLAN OMMURAT TEGEL OCH BEFINTLIG SKALMUR. TEGLET FASTSPRUTAS MED MURBRUKSFOGSPRUTAN |
|
Bild A. Visar en kvarsittande
plåtform av fabrikat MURMA. På denna har tegelstenar lagts ut, utan bruk
mellan plåt och tegel, med ett mellanrum motsvarande en normal stötfog
ca. 15 mm, mellan varje sten. Denna röda tegelrad skall symbolisera det
tegelskift som tryckts loss av rostande armeringsjärn över en
murverksöppning i ett äldre murverk. Den ovanförliggande gula tegelbalken
skall symbolisera ett ovanförliggande fast skift i den befintliga
skalmuren.Genom att fylla den horisontella fogen mellan dessa skift, samt
stötfogarna, på ett sådant sätt att tillräcklig vidhäftning mellan gul och
röd skiftesgång skapas, samt att ett rostfritt och syrafast bistål ilägges
och kringgjutes i denna fog, kan det skadade murverket repareras. Väl
rengjorda och fuktade ytor är ett måste. Eftervattning har ej utförts.
Provkroppen är lagrad i kallförråd sommartid.
Murbruk: OPTIROC GULLEX MURBRUK B, med 10% VIDHÄFTARE i vattendelen. Fogen fylles i flera omgångar, varje omgång strykes och trycks in med fogslev, för att få full utfyllnad. Med en pensel, har omgångarna jämnats. Obs! att inget fritt vatten, eller uppblött bruk , med för hög vattenhalt, nu får förekomma på tegelytorna. Omgångarna har utförts vått i vått. |
|
Bild B. Visar hur man förbereder provningen genom ett vända provkroppen upp och ned, samt avskilja stenarna inbördes. Stenarna har försetts med pålimmade ankarplattor | |
Bild C. Visar den urfrästa stötfogen, samt det avsågade bistålet. |
|
Bild D. Visar hur stenarna kan utsättas för dragkrafter i dragpressen, sedan tegelbalken är fäst mot bordet. Lägsta värdet visar att det behövs ca: 150 kp dragkraft för att dra loss en sten, i detta prov. |
|
Bild E. Visar på mycket god vidhäftning mellan röd och gul skiftesrad. Brottet sker i bruket. Bottningslisten, den grå skumgummislangen som syns på bilden, som skall hindra bruket att täppa till luftspalten, kan göras tunnare än som i detta fallet. Då ökar vidhäftningsytan, och därmed kraftupptagningsförmågan. Vidhäftningen kan säkerställas ytterligare, genom att ytorna grundas med ett tunnfogsbruk med hjälp av ett special munstycke. |
|
GRUNDNING | |
1. SPECIALMUNSTYCKE MED UPPÅTRIKTADE HÅL | |
2. BRUKET PRESSAS UPPÅT |
|
3.BRUKET STRYKES I SIDLED |
|
Om man utför grundning, får man perfekt vidhäftning, och brottet sker alltid
i bruksfogen, även om man använder ett hydrauliskt kalkbruk, som normalt
anses ha mycket dålig vidhäftning.Ett hydrauliskt murbruk är speciellt
användbart då man vill ta upp rörelser i murverket, eftersom bruket har en
seg , eftergivlig, förmåga. PROVDRAGNING: 28
DAGARS PROV MOT TEGELBALK ,
GRUNDNING ÄR UTFÖRD MED TUNNFOGSBRUK. MURBRUKEN SKALL VARA LÄMPADE FÖR SPRUTFOGNING. BILDERNA REDOVISAR ETT
BRUK AV |
|
TRE STENAR SPRUTFOGADE TILL EN TEGELBALK |
|
TEGLET SLITS SÖNDER VID EN KRAFT PÅ 600 KP |
|
TEGLET SLITS SÖNDER VID EN KRAFT PÅ 498 KP |
|
TEGLET SLITS SÖNDER VID EN KRAFT PÅ 636 KP | |
MURBRUK B DET GÅR INTE KLISTRA DRAGPLATTORNA MOT STENARNA LIKA
HÅRT SOM STENARNA ÄR SPRUTFOGADE
MOT TEGELBALKEN. I DETTA FALLET VIDHÄFTAR TRE
STENAR MOT TEGELBALKEN EFTER 28 DAGAR, SÅ ATT EN VIKT PÅ MER ÄN 1734 KILO,
KAN HÄNGAS I TEGELBALKEN. REDAN EFTER 7 DAGAR
UPPMÄTTES 1537 KILO. 1716 KILO 28 DAGAR D-BRUK: 525 KILO 7 DAGAR 946 KILO 28 DAGAR HANS GUSTAVSSON I LUND AB HÖGVILTSGRÄNDEN 6 226 52 LUND TEL. 046-306869 070-5983918 FAX: 046-304144 |
|
tillbaka |