Film om säker montering
av tegelbalkar och fogning
av tegelfasader.

 
Klicka på bilden.

Tegelbalkar: En tegelbalk är en konstruktion där flera, till exempel 4 styck ovanför varandra murade tegelskift samverkar och bildar en balk, som har förmågan att kunna bära laster över till exempel fönsteröppningar. Den nedersta delen av en sådan sammansatt konstruktion utsätts för dragkrafter, därför är denna del försedd med armering. Den övre halvan  utsätts för tryckkrafter. De krafter som balken behöver klara, kan beskrivas på  följande sätt:
             
 Använd fönstrets bredd, som i detta fallet är 1.5 m, som basen i en liksidig triangel över fönstret.
Det är endast egenvikten av fasaden, om det är en skalmur utan bärande funktion, som befinner sig inom denna triangel, som belastar tegelbalken. Övriga uppifrån kommande belastningar, beskriver en kringgående rörelse,  ungefär som om man hade murat ett valv över fönsteröppningen.
                 En mycket vanlig skada på tegelkonstruktioner från 50, 60 och 70-talet, orsakas av att man har lagt in armering som har förvandlats till gravrost som bildat en mycket större volym än vad den friska armeringen från början hade,  och på så sätt utsatt murverket för väldiga tryckkrafter, med stor sprängverkan. Tydligast brukar det visa sig genom att tegelstenarna över öppningar tryckts ner, så att sprickor bildats i fogen, bruket lossnar och  rostig armering lyser fram.
                   Att den synliga skadan inte blir större ändå, beror på den ovan beskrivna valvbågsverkan. Vidhäftningen mellan stenarna i murverket ovanför det lösa skiftet, klarar oftast att hålla samman murverket inom den ovan beskrivna triangeln. Från utsidan dolda skador, kan däremot förekomma i form av inträngande vatten.  som kan få fönstrets karm att ruttna, och även få vattnet att forsa in och förstöra exv. gamla fina massiva fiskbensparketter.  Fall där den bakom skalmuren liggande betongstommen erhållit allvarliga skador eftersom  armeringen i densamma har börjat rosta, har konstaterats. Murbruk och betong förlorar med åren sin rostskyddande  egenskap, eftersom koldioxiden i luften medverkar till en karbonatisering, som ger denna effekt. Lite ironiskt kan man säga att om ingen armering hade lagts in från början, så hade vi sluppit flertalet av  denna typen av skador.
 De två vanligaste sätten att åtgärda ovan beskrivna skador orsakade av rostande armering i murverk är:
A. OMMURNING PÅ EN VALVBÅGSFORM , SAMT ILÄGGNING AV ETT ROSTFRITT BI-STÅL, I FOGEN
B. ILÄGGNING AV ETT PREFABRICERAT FÖRSPÄNT TEGELSKIFT


 
Tegelbalk över fönster  
 
En rad tegel som är sammansatt genom att man har fyllt betong i nedfrästa spår, samt lagt i en förspänd armering, är ett förspänt armeringsskift, i dagligt tal kallat "tegelbalk", trots att det egentligen bara är den dragna zonen, och måste samverka med ytterligare tegelskift, för att bilda en komplett tegelbalk. Vi tar till oss det allmänna språkbruket, att kalla detta förspända tegelskift för en tegelbalk.
 
 
 
Bilden visar ett pågående arbete där man har bilat bort det skadade och lösa tegelskiftet, samt sågat bort de gamla rostiga armeringsjärnen. I den bortre fönsteröppningen har man lagt upp "tegelbalken" i läge.
 
 
 
Innanförliggande skador såsom rostskador i armeringen i bakomliggande betongstomme, måste först åtgärdas.    
 
På den förra bilden kan man skönja de rostiga avtrycken från den, många gånger, närmast totalt förintade armeringen, se denna bild.
 
 
 
Rötskador i karmar, kan åtgärdas om inte skadan gått för långt. Skadan beror på att den otäta fasaden läckt in vatten genom sprickor orsakade av den rostande armeringen , eller andra genom regn , vind , sättningar och spänningar, uppkomna hål.
En vattenavledande plåt bör läggas in, för att undvika sådana här skador i framtiden.
 
 
 
Det är viktigt att alla de gamla armeringsjärnen tas bort, eftersom det kan vara som i detta fallet att det är det innersta som är mest rostangripet, vilket visar att man inte kan påstå att en viss del av av skalmuren är mer förskonad än en annan.
 
 
 
Då det gäller äldre murverk exv.  50-talskonstruktioner, som är murat i svagare kalkbruk , eller kalkcementbruk, kan man vanligtvis plocka ned murverket utan att skada tegelstenarna och återanvända teglet, och mura upp det på en kvarsittande valvbågsform i plastbelagd färgad plåt. Fördelen med att använda originalteglet är att man slipper färgskiftning i teglet i förhållande till det omgivande teglet. Dessutom har valvbågsformen den vattenavledande funktionen som efterfrågades ovan. Man kan även lämna in sitt tegel och få tillverkat "tegelbalkar", av originalteglet.
 
 
 
Bilden visar en MURMA valvbågsform. På  denna muras ett skift tegel, och i fogen uppåt mot den befintliga tegelmuren läggs en rostfri armering . Murbruksfogsprutan medger att man kan använda en smidig och utfyllande koncistens på bruket, som säkerställer kringfyllnaden kring armeringen och vidhäftning till teglet.  

 
VIDHÄFTNINGSTEST NR. 1 ,
MELLAN OMMURAT TEGEL OCH BEFINTLIG SKALMUR.
TEGLET FASTSPRUTAS MED MURBRUKSFOGSPRUTAN
 
 
Bild A.    Visar en kvarsittande plåtform av fabrikat MURMA. På denna har tegelstenar lagts ut, utan bruk mellan plåt och tegel, med ett mellanrum motsvarande en normal stötfog  ca. 15 mm, mellan varje sten. Denna röda tegelrad skall symbolisera det tegelskift som tryckts loss av rostande armeringsjärn över en murverksöppning i ett äldre murverk. Den ovanförliggande gula tegelbalken skall symbolisera ett ovanförliggande fast skift i den befintliga skalmuren.Genom att fylla den horisontella fogen mellan dessa skift, samt stötfogarna, på ett sådant sätt att tillräcklig vidhäftning mellan gul och röd skiftesgång skapas, samt att ett rostfritt och syrafast bistål ilägges och kringgjutes i denna fog, kan det skadade murverket repareras. Väl rengjorda och fuktade ytor är ett måste. Eftervattning har ej utförts. Provkroppen är lagrad i kallförråd sommartid.

 Murbruk: OPTIROC  GULLEX MURBRUK B, med 10% VIDHÄFTARE i vattendelen. Fogen fylles i flera omgångar, varje omgång strykes och trycks in med fogslev, för att få full utfyllnad. Med en pensel, har omgångarna jämnats. Obs! att inget fritt vatten, eller uppblött bruk , med för hög vattenhalt,  nu får förekomma på tegelytorna. Omgångarna har utförts vått i vått.

 
Bild B.   Visar hur man förbereder provningen genom ett vända provkroppen upp och ned, samt avskilja stenarna inbördes. Stenarna har försetts med pålimmade ankarplattor  
 

Bild C.   Visar den urfrästa stötfogen, samt det avsågade bistålet.

 
 

Bild D.    Visar hur stenarna kan utsättas för dragkrafter i dragpressen, sedan tegelbalken är fäst mot bordet. Lägsta värdet visar att det behövs ca: 150 kp dragkraft för att dra loss en sten, i detta prov.

 
 

Bild E.    Visar på mycket god vidhäftning mellan röd och gul skiftesrad. Brottet sker i bruket.  Bottningslisten, den grå skumgummislangen som syns på bilden, som skall hindra bruket att täppa till luftspalten, kan göras tunnare än som i detta fallet. Då ökar vidhäftningsytan, och därmed kraftupptagningsförmågan. Vidhäftningen kan säkerställas ytterligare, genom att ytorna grundas med ett tunnfogsbruk med hjälp av ett special munstycke.

 
GRUNDNING  
 
1. SPECIALMUNSTYCKE MED UPPÅTRIKTADE HÅL       
 

2.  BRUKET PRESSAS UPPÅT

 
 

3.BRUKET STRYKES I SIDLED

 

Om man utför grundning, får man perfekt vidhäftning, och brottet sker alltid i bruksfogen, även om man använder ett hydrauliskt kalkbruk, som normalt anses ha mycket dålig vidhäftning.Ett hydrauliskt murbruk är speciellt användbart då man vill ta upp rörelser i murverket, eftersom bruket har en seg , eftergivlig, förmåga.
Krympningsrörelser kan uppstå då nytillverkade förspända tegelskift härdar.
Redovisning av provdragning med B-C-, och D-bruk.

PROVDRAGNING: 
PROVET AVSER ATT MÄTA HUR STARKT ETT MURAT SKIFT, UTFÖRT PÅ EN VALVBÅGSFORM , ELLER EN ILAGD TEGELBALK , FÄSTER MOT DET OVANFÖRLIGGANDE BEFINTLIGA TEGELSKIFTET , VID REPARATION AV ETT SKADAT  MURVERK (LÖSA TEGELSTENAR) , ÖVER VANLIGTVIS ÄLDRE FÖNSTERÖPPNINGAR.
GRUNDNING OCH FOGFYLLNING UTFÖRES MED FOGSPRUTA .

28 DAGARS  PROV MOT TEGELBALK ,    GRUNDNING ÄR UTFÖRD MED TUNNFOGSBRUK.  MURBRUKEN SKALL VARA LÄMPADE FÖR SPRUTFOGNING. BILDERNA REDOVISAR ETT BRUK AV
B-BRUKSKVALITE´
MEDELDYGNSTEMPERATUR CA:16 GRADER

 
 

TRE STENAR SPRUTFOGADE TILL  EN TEGELBALK  

 
 

TEGLET SLITS SÖNDER VID EN KRAFT   PÅ  600 KP 

 
 

TEGLET SLITS SÖNDER VID EN KRAFT PÅ  498 KP   

 
 
TEGLET SLITS SÖNDER VID EN KRAFT PÅ  636 KP  

MURBRUK   B

DET GÅR INTE KLISTRA DRAGPLATTORNA MOT STENARNA LIKA HÅRT  SOM STENARNA ÄR SPRUTFOGADE MOT TEGELBALKEN. I DETTA FALLET VIDHÄFTAR TRE STENAR MOT TEGELBALKEN EFTER 28 DAGAR, SÅ ATT EN VIKT PÅ MER ÄN 1734 KILO, KAN HÄNGAS I TEGELBALKEN. REDAN EFTER 7 DAGAR UPPMÄTTES 1537  KILO.
MOTSVARANDE SIFFROR FÖR                            C-BRUK:    1002 KILO  7 DAGAR 

                                                                                  1716 KILO  28 DAGAR

                                                                   D-BRUK:    525 KILO     7 DAGAR

                                                                                   946 KILO   28 DAGAR

HANS GUSTAVSSON I LUND AB

HÖGVILTSGRÄNDEN 6  226 52 LUND

TEL. 046-306869    070-5983918    FAX: 046-304144 
E- MAIL: hans@hagilab.se
HEMSIDA:  www.hagilab.se

 
tillbaka