Efter andra världskriget slutade man att bygga massiva tegelväggar. I Sverige, liksom i övriga Nordeuropa och USA har tegel därefter använts som en fasad. Endast en rad med tegel är fäst vid den bakomliggande stommen av betong, trä eller stål med så kallade kramlor, tunna förankringar, vars ena ände är fäst i betongväggen och den andra i tegelmuren.
Trots att det har funnits kunskap i 100 år om hur stål rostar har man i många fall använt billigare kramlor. Teglet står en dryg decimeter utanför stommen. I mellanrummet finns isoleringsmaterial närmast huset och dessutom finns en luftspalt. Tre, fyra trådar per kvadratmeter håller fast teglet, om de har rostat av står tegelväggen fritt utan koppling till väggen bakom.
Flera fasader har redan fallit i Sverige, bland annat i samband med stormen Gudrun. För några år sedan rasade en hel fasad i Köpenhamn över en lekplats på en förskola. Som tur var skedde det hela på en söndag och ingen människa kom till skada. Raset skedde helt utan förvarning.
- Föreskrifter kom på 70-talet men ända fram på 80-talet användes fortfarande fel storts kramlor, berättar Miklos Molnar, lektor på Lunds Tekniska högskola.
Han är projektledare för ett projekt som handlar om restaurering av tegelfasader med korrosionsskador.
På Studenthemmena Strix och Pax i Huvudsta i Solna håller man nu på att ta ned hela fasaden. Studenthemmet har tio våningar och färdigställdes 1963.
- När vi skulle renovera balkongerna på fastigheten fick vi möjlighet att utföra en riktig besiktning, berättar Stiftelsen Stockholms Studentbostäders vd Lena Boman. Vi insåg då att vi var tvungna att byta ut hela fasaden.
I detta fall hade troligen även armeringen rostat.
- Det är ett gemensamt problem med kramlorna, med det oskyddade stålet som använts, menar Miklos Molnar.
- Sprickor i muren och fallande tegelstenar beror på rostskador i horisontalarmeringen. Det är inte livsfarligt med sprickor men det blir väldigt dyrt att laga eftersom man måste ta ner hela fasaden. Troligen är dock i sådana fall även kramlorna skadade.
Att fixa enbart kramlorna är enklare men man kan inte vänta eftersom man inte får några förvarningar innan muren faller. Problemet kan åtgärdas genom att man byter ut de dåliga kramlorna mot kramlor i rostfritt stål. Man behöver inte riva väggen för att utföra detta.
Miklos Mornar beräknar att det finns 80 miljoner kvadratmeter tegelfasader i Sverige. Det betyder att hundratals fasader kan förvandlas till dödsfällor. Han uppmanar därför alla Sveriges fastighetsägare att genast kontrollera vilken typ av kramlor som använts vid bygget. Enligt lagen är det deras ansvar.
Hämtat från DN
Annika Hamrud, annika.hamrud@dn.se
