Huskirurgen räddar fasaden

Vissa tegelfasader från slutet av 1940-talet och fram till 1980 utgör ett dolt hot. De är i så dåligt skick att de hotar att rasa. I många fall kan förankringen i husets stomme ha rostat bort, vilket gör att det räcker med stormbyar för att teglet ska falla.
- Det kan handla om några hundra tegelfasader i Sverige som hotar att rasa, säger Miklos Molnar på Lunds tekniska högskola. Han har kartlagt de farliga fasaderna.
Sammanlagt beräknar han att det finns 80 miljoner kvadratmeter tegelfasader som byggts på ett sådant sätt att de nu kan hota att rasa. Om det finns en risk för ras eller inte, beror på hur skadade de är. Risken gäller inte villor.
De aktuella husen är tegelfasader med skalmurar, där fasadteglet bara är ett tunt skal, till skillnad mot äldre tegelhus där tegelmuren är husets stomme. Det som håller fast tegelväggen mot huset i skalmurarna är kramlor, tunna förankringar av järn. Problemet är att under en period från slutet av 1940-talet och fram har kramlor använts som inte var rostfria. Det gör att dessa fasader idag troligen står utan förankring, eftersom kramlorna har rostat bort. Ett annat problem är enligt Miklos Molnar om de inte är förankrade på rätt sätt. Det kan det räcka med en stormvind för att få tonvis med tegel att rasa, men det kan också ske när det i princip inte är någon yttre påverkan alls och konsekvenserna kan bli förödande.
I Danmark rasade fasaden till ett flervåningshus och föll över lekplatsen till ett dagis. Men det hände under en helg så ingen kom till skada. Vid det tillfället var det i praktiken vindstilla.
. Flera tegelfasader har under åren rasat på Klostergården i Lund.
Ett annat problem från samma tidsperiod är armeringsstänger av järn som man lagt som förstärkning mellan olika lager av tegelstenar. Många av dem är idag starkt rostangripna, utvidgar sig och riskerar att spränga husfasader. Dessa leder dock i allmänhet inte till rasrisk, men det kan bli dyrt att renovera.
Miklos Molnar representerar ett projekt vid Lunds Tekniska högskola som har som mål att ta fram olika metoder för hur man ska kunna lösa reparationerna av husen både tekniskt och estetiskt. Bakom projektet står bland andra Svenska byggbranschens utvecklingsfond och flera fastighetsägare.
I senaste numret av Byggnadsarbetaren nr 16, tar tidningen upp problemet med risken för fasadras. Där presenteras en metod som används för att reparera skadade tegelfasader.


Margite Fransson - 2005-11-14 - 09:10

Hätat från Byggnadsarbetaren Kenneth Petterson